Jag är så stolt över min kropp att den tillåtit mitt knä att klara all träning och att jag fått så pass mycket styrka i knäet att när jag väl är på plan tänker jag inte på att jag har varit skadad. Eller jag hann tänka en gång idag efter att jag halkat till då planen var väldigt blött efter allt regn, att där hade jag ingen kontroll, men det gick bra och nästa tanke var, fy fan vad mitt knä är starkt.
Det känns så jävla bra att få vara tillbaka på planen igen och att alla de timmarna jag lagt på rehab nu äntligen börjar betala tillbaka sig.
Får hoppas att jag är en av de få som klarar av att spela med ett "skadat" korsband framöver.